fredag 6 februari 2009

Vem bär ansvaret för om en robot begår en massaker?

Idagens program av Democracynow diskuterade Goodman med författaren P.W. Singer hur robotar kommer förändra hur vi, eller först och främst USA för krig. Flera s k "drones", eller obemannade flygmaskiner och olika beväpnade robotar är redan aktiva i Irak och Afghanistan, men även i USA, för att t ex bevaka gränsen till Mexiko.

Flera intressanta aspekter togs upp, bla vem som skulle vara ansvarig för om en robot begår en massaker. Är det någon som eventuellt manövrerade roboten, eller i framtiden kanske bara startade en robot som sedan utför ett uppdrag? Eller är det någon general ovanför som gav ordern eller är det programeraren som är ansvarig för att t ex någon bug fanns i hans kod som gjorde att roboten fick frispel och sköt ihjäl en samling oskyldiga människor. Och det har redan hänt:

AMY GOODMAN: P.W. Singer, you write about robots making mistakes, like in South Africa in 2007, a software glitch in a robotic gun; in ’88, a semi-automatic defense system of the USS Vincennes accidentally shoots down an Iranian passenger plane, killing all 290 people on board, including sixty-six children.

En annan fråga är den distansering till kriget som robotarna medför. Kommer allmänheten att ännu lättare acceptera krig? USA:s mänskliga förluster i Irak har varit små och ekonomiskt tycks man inte längre drabbas av att föra krig i flera år, åtminstone inte USA. Det är inte krigen som är orsak till den nuvarande ekonomiska krisen. Kommer man iom att man skickar ut robotar som man delvis kontrollerar från Nevadaöknen att lättare kunna argumentera för att starta krig eller gå in i konflikter när det inte "kostar" något.

Häpnansväckande nog talade Singer om att de piloter som just sitter i Nevadaöknen och styr dessa drones i Afghanistan har mer besvär av så s k posttraumatiska stressymptom än de som befinner sig på plats i fält. Detta kan bero på att deras "krig" förs hemmifrån. De går upp på morgonen pendlar till jobbet som vem som helst men sätter sig framför en dator styr en flygfarkost och dödar människor. Därefter ska de åka hem till sin familj och försöka leva ett normalt liv till nästa pass börjar i krigsfabriken. Distanseringen till kriget blir både verklig och overklig på samma gång, man styr den lilla roboten utan fara för sitt eget liv och har ihjäl ett antal människor. Kanske börjar uppfatta sig själv som en ren bödel snarare än någon sorts ärofylld kämpe i den amerikanska armén som gav sitt liv för sitt land. En del av den amerikanska myten förlorar hela sin innebörd.

Från motståndarsidan menar Singer att USA iom dessa maskiner uppfattas som fega och inte vågar ställa sig öga mot öga med sin fiende. Bara det en felberäkning från USA:s sida då en stor tanke med dem just varit att skrämmas.

Se hela inslaget på Democracynow.

Bloggar: Motbilder, Roya, Svensson, Esbati. Läs även Jorge Capelán på Mana om "Alla dessa apajävlar".

Läs även andra bloggar om: , , , , , ,

Gammelmedia: Mattias Gardell i SvD om den oseriösa larmrapporten från Rosengård.
Några tips på AB.
1. Uri Avnery "Höj rösten mot Israel".
2. Petter Larsson "Rättvisa ser olika ut".
3. Catrin Ormestad "Skrämmande val i Israel".
4. Pierre Schorri "5 sätt att stoppa Israel".

0 kommentarer:

Skicka en kommentar

- Håll er till blogginläggets ämne.
- Inga långa drapor. Länka hellre till er egen blogg isf.
- Tänk på netiketten.
- Rasister och sionister kan dra åt helvete.