Visar inlägg med etikett vapen. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett vapen. Visa alla inlägg

onsdag 27 maj 2009

Svårigheten att få tillbaka pengar från aggressiva och mäktiga låntagare

Läste just en intervju med Daniel Ankarloo i senaste Socialistisk Debatt. Han svarar bl.a. detta på frågan om han ser några historiska paralleller till den kris som sker nu.


Men det är vissa saker när det gäller krisen just nu som är intressant, som är annorlunda, och som faktiskt gör mig lite orolig. Det är att USA tidigare, alltså under 1930-talskrisen, var en nettoutlånare i världsekonomin. Men det är de inte idag. Mycket av utlandsskulden i välrden ligger idag parkerad i USA. USA kommer nu att ta på sig väldigt stora skulder, och är det enda land som kan göra det, vilket inte beror på att USA är en ekonomisk stormakt, utan för att det är en militär stormakt. Det enda sättet för USA att kompensera den här stora parkeringen av utlandsskulden, det är helt enkelt att om vissa länder vill ha tillbaka de där pengarna så kan USA låta bli att betala tillbaka och säga att man har militärmakt som uppbackning. Så jag är lite orolig för en ytterligare militarisering av USA:s utrikespolitik och dess statsapparat.


Illustration över världens militärutgifter
.

Wikin om USA:s försvarmakt.

Bloggar: Motbilder om den senaste lögnen och propagandavinsten för kriget mot terrorismen.

Läs även andra bloggar om: , , , , , , .

fredag 6 februari 2009

Vem bär ansvaret för om en robot begår en massaker?

Idagens program av Democracynow diskuterade Goodman med författaren P.W. Singer hur robotar kommer förändra hur vi, eller först och främst USA för krig. Flera s k "drones", eller obemannade flygmaskiner och olika beväpnade robotar är redan aktiva i Irak och Afghanistan, men även i USA, för att t ex bevaka gränsen till Mexiko.

Flera intressanta aspekter togs upp, bla vem som skulle vara ansvarig för om en robot begår en massaker. Är det någon som eventuellt manövrerade roboten, eller i framtiden kanske bara startade en robot som sedan utför ett uppdrag? Eller är det någon general ovanför som gav ordern eller är det programeraren som är ansvarig för att t ex någon bug fanns i hans kod som gjorde att roboten fick frispel och sköt ihjäl en samling oskyldiga människor. Och det har redan hänt:

AMY GOODMAN: P.W. Singer, you write about robots making mistakes, like in South Africa in 2007, a software glitch in a robotic gun; in ’88, a semi-automatic defense system of the USS Vincennes accidentally shoots down an Iranian passenger plane, killing all 290 people on board, including sixty-six children.

En annan fråga är den distansering till kriget som robotarna medför. Kommer allmänheten att ännu lättare acceptera krig? USA:s mänskliga förluster i Irak har varit små och ekonomiskt tycks man inte längre drabbas av att föra krig i flera år, åtminstone inte USA. Det är inte krigen som är orsak till den nuvarande ekonomiska krisen. Kommer man iom att man skickar ut robotar som man delvis kontrollerar från Nevadaöknen att lättare kunna argumentera för att starta krig eller gå in i konflikter när det inte "kostar" något.

Häpnansväckande nog talade Singer om att de piloter som just sitter i Nevadaöknen och styr dessa drones i Afghanistan har mer besvär av så s k posttraumatiska stressymptom än de som befinner sig på plats i fält. Detta kan bero på att deras "krig" förs hemmifrån. De går upp på morgonen pendlar till jobbet som vem som helst men sätter sig framför en dator styr en flygfarkost och dödar människor. Därefter ska de åka hem till sin familj och försöka leva ett normalt liv till nästa pass börjar i krigsfabriken. Distanseringen till kriget blir både verklig och overklig på samma gång, man styr den lilla roboten utan fara för sitt eget liv och har ihjäl ett antal människor. Kanske börjar uppfatta sig själv som en ren bödel snarare än någon sorts ärofylld kämpe i den amerikanska armén som gav sitt liv för sitt land. En del av den amerikanska myten förlorar hela sin innebörd.

Från motståndarsidan menar Singer att USA iom dessa maskiner uppfattas som fega och inte vågar ställa sig öga mot öga med sin fiende. Bara det en felberäkning från USA:s sida då en stor tanke med dem just varit att skrämmas.

Se hela inslaget på Democracynow.

Bloggar: Motbilder, Roya, Svensson, Esbati. Läs även Jorge Capelán på Mana om "Alla dessa apajävlar".

Läs även andra bloggar om: , , , , , ,

Gammelmedia: Mattias Gardell i SvD om den oseriösa larmrapporten från Rosengård.
Några tips på AB.
1. Uri Avnery "Höj rösten mot Israel".
2. Petter Larsson "Rättvisa ser olika ut".
3. Catrin Ormestad "Skrämmande val i Israel".
4. Pierre Schorri "5 sätt att stoppa Israel".

tisdag 31 juli 2007

Ignorerandet av den Irakiska humanitära katastrofen fortsätter

En Reuters-artikel skriver idag om den tragiska situationen för flyktingarna i Irak. Återigen, det är så intressant att se prioriteringarna. Vapen kommer gå före humanitär hjälp. USAs "vapenpaket" till mellanöstern är det som är i fokus just nu, inte de Irakiska flyktingarna. Flyktingarna är fast i ett politiskt spel, där pengar till ökad humanitär hjälp vore att erkänna att Bush strategi med ytterligare trupper till Irak har misslyckats, enligt artikelns avslutande citat från en anonym hjälparbetare.

The numbers have no precedent in the Middle East. They dwarf the great population dislocations prompted by the creation of Israel in 1948, when an estimated 750,000 Palestinians fled.

But the response to appeals for help for displaced Iraqis has been lukewarm at best. Earlier this month, the UNHCR doubled its appeal for Iraq funds this year to $123 million.

A few days later, the Iraq Chief of Mission of the IOM said "only a fraction" of internally displaced Iraqis were getting basic assistance.

"It is difficult to understand or to explain why there is so little response to requests for funds to help people in need of the most basic humanitarian assistance," said Rafiq Tschannen.

Compared with the cost of running the war, the funds requested by such organizations as the IOM and UNHCR are miniscule. According to the Congressional Research Service, a bipartisan agency of the U.S. Congress, the war in Iraq now costs the United States $10 billion a month.

That translates into roughly $333 million a day, $14 million an hour, $231,000 a minute and $3,850 a second.

The United States has contributed $17 million to the UNHCR this year and pledged another $19 million. The total, $36 million, equals less than three hours of war cost, according to the Congressional Research Service. The IOM's cold-shouldered $85 million request is the equivalent of six hours of war cost.

One international aid worker, who did not want to be named, had a simple answer to the question why there have been such meager contributions, particularly from the United States, to alleviate the plight of Iraqis driven from their homes.

"These people are fleeing because there is no security. They fear for their lives. The U.S. sent additional troops this year to bring security. Paying attention to the refugees would mean admitting the U.S. strategy failed."


Bloggar om: , , , ,