Svårigheten att få tillbaka pengar från aggressiva och mäktiga låntagare

Läste just en intervju med Daniel Ankarloo i senaste Socialistisk Debatt. Han svarar bl.a. detta på frågan om han ser några historiska paralleller till den kris som sker nu.

Men det är vissa saker när det gäller krisen just nu som är intressant, som är annorlunda, och som faktiskt gör mig lite orolig. Det är att USA tidigare, alltså under 1930-talskrisen, var en nettoutlånare i världsekonomin. Men det är de inte idag. Mycket av utlandsskulden i välrden ligger idag parkerad i USA. USA kommer nu att ta på sig väldigt stora skulder, och är det enda land som kan göra det, vilket inte beror på att USA är en ekonomisk stormakt, utan för att det är en militär stormakt. Det enda sättet för USA att kompensera den här stora parkeringen av utlandsskulden, det är helt enkelt att om vissa länder vill ha tillbaka de där pengarna så kan USA låta bli att betala tillbaka och säga att man har militärmakt som uppbackning. Så jag är lite orolig för en ytterligare militarisering av USA:s utrikespolitik och dess statsapparat.

Illustration över världens militärutgifter.

Wikin om USA:s försvarmakt.

Bloggar: Motbilder om den senaste lögnen och propagandavinsten för kriget mot terrorismen.

Läs även andra bloggar om: USA, krigsmateriel, vapen, ekonomi, krisen, Daniel Ankarloo, Socialistisk Debatt.

Inga utredningar av bankerna kommer att göras och inga av de ansvariga för krisen sparkas

Lyssna och se William K. Black intervjuas av Bill Moyers om finanskrisen. Han menar bl.a. att inga utredningar av bankerna och cheferna som skapade krisen kommer att göras därför att bankerna och regeringen fruktar att folk kommer ta ut allt de har och springa mot dörren om de får reda på hur illa det är. Så bankirerna och regeringen ljuger befolkningen rakt upp i ansiktet.

Och inga utredningar kommer heller att göras för att rätta till problemen därför att de som skapat krisen, och som alltså behåller sina positioner, inte skulle ha något som helst intresse av att göra kritiska utredningar av sig själva.

BILL MOYERS: And we have to know that, in order to know what?

WILLIAM K. BLACK: To know everything. To know who committed the frauds. Whose bonuses we should recover. How much the assets are worth. How much they should be sold for. Is the bank insolvent, such that we should resolve it in this way? It's the predicate, right? You need to know the facts to make intelligent decisions. And they're deliberately leaving in place the people that caused the problem, because they don't want the facts. And this is not new. The Reagan Administration's central priority, at all times, during the Savings and Loan crisis, was covering up the losses.

Rekomenderar verkligen alla en flukt på hela intervjun.

Läs även andra bloggar om: William K. Black, finanskrisen, Bill Moyers, banker, bonusar, ekonomi, USA.

Gammelmedia: SvD.

Nationalekonomisk konsensus eller fängelse

I det nyliberala "föregångslandet" Lettland gjorde ekonomen Dmitrijis Smirnovs något förbjudet. Han avrådde Letterna från att spara i sin egen valuta eller att ha dem placerade i affärsbanker. För det blev han häktad av Lettisk säkerhetspolis misstänkt för att ha destabiliserat Lettlands finansiella system. Det är enligt lag förbjudet i Lettland att sprida "osanna" ekonomiska rykten. Se Aktuellt från 12/12, ca 22 min in.

Vanligtvis använder vi i västvärlden ett mer sofistikerat system för att ta hand om avvikande och besvärliga ekonomer som "hotar" fantasisystemet med sin envisa kritik. Det vanligaste är att de inte får höras alls, alternativt får de enligt den mediala logiken representera just den "avvikande" åsikten, den som man ska ta med en stor nypa salt, eller avfärda och skratta åt. Herr Schiff är väl ett slående exempel på det. Alltså man sätter två eller flera ekonomer som för fram den rådande ekonomiska doktrinen mot en ekonom som går emot detta synsätt. På det sättet garanterar man att denne alltid uppfattas som avvikande. Den vanligaste metoden är att inte ha med någon avvikande åsikt i ekonomidebatterna alls. Tre ekonomer väljs ut, i princip alltid samma tre, i Sverige företrädesvis någon av storbankernas chefsekonomer.

Dessa har den senaste tiden synts i medierna så mycket att man undrar om det bara är en handfull personer i Sverige som enligt lag får uttala sig om ekonomiska spörsmål över huvud taget. Problemet, förutom att det just alltid är samma personer som uttalar sig, är att personerna alltid står i beroendeställning till en bank eller andra delar av det finansiella systemet. De har alltid ett intresse av att inte "hota" just detta system, d v s uttala någon egentlig kritik. Journalisterna ifrågasätter heller aldrig detta beroendeförhållande eftersom de trots allt bjudit in dessa vältaliga chefsekonomer.

Och visst, tänk er följande skräckscenario, att den ekonomiska debatten breddas och olika åsikter fick stötas och blötas i gammelmediernaa, och inte bara av chefsekonomer, ungefär som vi gör med andra ämnen (även om jag är den förste att skriva under på att gammelmedierna begränsar debatten inom alla områden). Men den ekonomiska makten är reellt rädd för detta, vilket Lettlands lag bevisar på ett groteskt sätt. Det "finansiella systemet" d v s bankerna förvandlades i det mediala samtalet från spekulationsskurkar till ett ekonomiskt "blodomlopp" på bara några veckor efter att den senaste finansbubblan spruckit. Och alla vet ju vad som händer om ens blodomlopp slutar fungera. Det gäller att sätta reell skräck i medborgarna via de statliga och kommersiella propagandainstitutionerna så att man slipper ha en hemlig polis som arresterar den som sprider "osanna" ekonomiska rykten. Om folk börjar tänka fel, tänka på ekonomiska "osanningar" ja, då kanske de t o m börjar tänka "osanningar" om hela det kapitalistiska systemet.

För övrigt ser nu regeringen till att även tillgången till Internet blir en klassfråga. Bredbandsleverantörerna kommer ge sina kunder räkningen för de enorma kostnaderna för att driva igenom ytterligare en hatad lag. Läs Scaber Nestors fantastiska sammanställning av vad hycklarna i Alliansen, främst Beatrice Ask, sagt om denna lag innan de vann valet.

Läsvärt: Frasse skriver om hur västvärldens multinationella företag finansierar Talibanerna och att NATO funderar på att, precis som på den gamla goda kolonialtiden, stycka upp Afghanistan d v s rita om gränserna helt enkelt.

Bloggar om Dmitrijis Smirnovs, ekonomi, finanssystemet, banker, Lettland, mediakritik, nationalekonomi.

Den nyliberala järnburen

Det här var ju ett synnerligen intressant citat från rektor Rolf Wolff på Göterborgs Handelshögskola. Han vill att staten ska köpa upp Volvo och Saab då den amerikanska bilindustrin är bankrutt. Utöver det säger han:

– Principiellt finns det inget som säger att staten är en dålig ägare. Amerikanarna som har konfronterat oss med ideologin om privatisering, att staten är en dålig ägare, är oerhört pragmatiska nu när krisen är ett faktum, man går in och räddar företag, medan vi håller fast vid en ideologi att staten är en dålig ägare, som det överhuvudtaget inte finns några empiriska forskningsbevis på. Det är bara en ideologi som vi har blivit fångna i och som vi inte vågar ifrågasätta.

Men gör regeringen fel då de vill privatisera andra statliga bolag?

– Jag säger att det är ett ideologiskt ställningstagande, det finns inget som i princip säger att staten inte kan vara en bra ägare. Det andra är ju att man säljer av strategiska tillgångar som ger bra avkastning till statskassan.

Privat ägande är ett ideologiskt ställningstagande och en attack mot demokratin. Överför vi det gemensamt ägda resurserna till privata aktörer är det inget annat än ett minskat demokratiskt inflytande och en maktförskjutning.

För övrigt kan man notera att den ekonomiska krisen som medierna hela tiden påtalar är global och fruktansvärd på alla sätt och vis ändå har en viss slagsida åt västvärlden. Hela tiden talas om USA:s och Europas banker som faller som korthus, men var är egentligen resten av världen? Noam Chomsky ger ett litet svar i den här intervjun.

Do you think these trends in South America like ALBA, UNASUR and the major events in Venezuela and Bolivia and the rest might be affected by an economic crisis of the dimension we are facing now?

Well, they will be affected by the crisis, but for the moment they are not as much affected as Europe and the United States. So, if you look at the stock market in Brazil, it collapsed very quickly, but Brazilian banks aren't failing. Similarly, in Asia the stock markets are declining sharply, but the banks are not being taken over by the government as is happening in England and the U.S. and much of Europe. These regions, South America and Asia, have been somewhat insulated from the ravages of the financial markets. What set off the current crisis was the subprime lending for assets built on sand, and these are held, of course in the United States, but apparently about half by European banks. Holding mortgage-based toxic assets has embroiled them in these events very quickly -- and they have housing crises of their own, particularly Britain and Spain. Asia and Latin America were much less exposed, having kept to much more cautious lending strategies, particularly since the neoliberal meltdown of 1997-8. In fact, a main Japanese bank, Mitsubishi UFG, has just bought a substantial part of Morgan Stanley, in the U.S. So it doesn't look, so far, as though Asia or Latin America will be affected nearly as severely as the U.S. and Europe.

De som är mer ekonomiskt insatta än mig kanske har bättre artiklar om detta, men det är märkligt hur liksom resten av världen tycks ha försvunnit eller inte nämns i samband med krisen förutom i lite svepande termer som att "alla kommer bli drabbade" osv. Det verkar snarast som det är västerländska banker och finansinstitut som står med byxorna nere denna gång och det är vi i västvärlden som på ett eller annat sätt kommer att få betala priset för detta i årtionden framöver.

Bloggare om Finanskrisen, Volvo, Saab, bilindustrin, Göteborgs Handelshögskola, Noam Chomsky, ekonomi och nyliberalism.

Ta för vana att lyssna på den som majoriteten av alla ekonomer skrattar och suckar åt...

Andra bloggare om Peter Schiff, ekonomi, finanskrisen, USA, subprimekrisen

Tips: Dan Josefson: Korståget mot välfärden

Rekomenderar Dan Josefsons otroligt läsvärda artikel Korståget mot välfärden eller Den svenska elitens våldsamma revolt. En systematisk historisk genomgång av det svenska nyliberala projektets många myter. Alla borde läsa den!

Idag har nyliberalismen plockats sönder av kritiska ekonomer. Det där jämviktsläget uppstår i verkligheten sällan. Det verkar inte rimligt att arbetslöshet är naturligt tillstånd. Och att vi människor alltid rationellt skulle försöka bli så rika som möjligt verkar inte heller stämma. Begrepp som moral, ideologisk övertygelse, medmänsklighet och till och med kärlek saknas i den nyliberala idévärlden. Men vi vet ju att sådana fenomen är viktiga delar av våra liv.
Nyliberalismen framstår därför idag som en trosuppfattning som inte har något med vetenskap att göra, men som på ett förträffligt sätt berikar de krafter som i 40 år betalat ut de nyliberala nationalekonomernas löner. Det finns egentligen inte en komponent i hela modellen som inte gynnade de riktigt rika.
Få trodde i början av 70-talet att den gryende nyliberalismen var något att räkna med. Men 1976 fick Milton Friedman till mångas förvåning det pris "till Alfred Nobels minne" som Riksbanken instiftat 1969 och som de flesta tror är ett nobelpris i ekonomi. Ordförande i kommittén som gav Friedman priset var nationalekonomen Assar Lindbeck. Han skulle snart bli en av nyliberalismens främste företrädare i Sverige.

Via Kerstin och Ekonomikommentarer.

Andra bloggares åsikter om nyliberalism, Jan Josefson, ekonomihistoria, ekonomi

Johan Norbergs ovetenskapliga rapport till Globaliseringsrådet

För oss som missade den, läs ekonomhistorikern Daniel Ankarloos kritik av Globaliseringsrådets ideologiskt färgade rapport Välfärdens välfärd: Fyra decennier som förändrade planeten, skriven av Johan Norberg på uppdrag av regeringen. Bl a påtalas den ovetenskapliga frånvaron av begreppsdefinitioner samt det ensidiga användandet av köpkraftskorrigerande dollar PPP$. Ett mått som är mycket problematiskt och har fått utstå massiv kritik menar Ankarloo, något som Norberg över huvud taget inte diskuterar. Läs hela kritiken här i PDF.

"Rapporten lider också av en total avsaknad av sådana problematiseringar av de begrepp och slutsatser som den försöker grunda, som pekar i annan riktning än de förutfattade meningar som Norbergs teorier om världen försöker fastslå. Att till exempel entydigt ta den utveckling som skett i delar av Syd- och Sydostasien (Sydkorea, Taiwan och nu Kina och till viss del Indien) som bevis för "öppenhet", "frihandel" och som indikation på nyliberal politiks välsignleser, är i ljuset av den breda forskning kring dessa länders ekonomiska historia som under de senaste 20-30 åren producerats, minst sagt en förenklad historia. De på många sätt (i alla fall med nyliberala ögon sett) genomreglerade industrialiseringsprocesser som Sydkorea och Taiwan genomgått sedan 1950-talet och framåt, samt Kinas utveckling från 1980-talet och framåt, låter sig knappast sammanfattas i de förenklade tolkningar som Norberg ger uttryck för. Inget av dessa länder har till exempel nått sina framgångar på basis av sådana märkliga påhitt som en "oberoende riksbank"! Och den närmast diktatoriska kontrollen och korporativismen i dessa länder har, oavsett hur illa vi må tycka om dem, varit de reella historiska förutsättningarna för utvecklingen i fråga - långt bortom ensidiga sagoberättelser om "den öppna marknaden".

Via ETC.

Läs även andra bloggares åsikter om Johan Norberg, Globaliseringsrådet, ekonomi, regeringen, ideologiska beställningsjobb, nyliberaler

Ekonomin dödsdömd enligt George Soros

Den märklige hycklaren/valutaspekuleraren/ekonomen/kapitalism-kritikern George Soros säger till The Economist att ekonomin är dödsdömd. Kanske inte den mest originella slutsatsen just nu men inte desto mindre intressant när det kommer från någon som dinerat med både Wallenberg och kungen. Han menar bl a att USA:s tid som motor i ekonomin är över.

“The period of the US consumer acting as the motor of the global economy has come to an end,” he says, with finality. Surely, I protest, the US won’t allow the dollar to lose its special status. “There’s not much they can do.”

Which currency will take the dollar’s place? “No other currency is sufficiently attractive. They’re all overpriced. So there’s a general flight from investing in currencies to commodities - and that partly accounts for the explosion in the price of oil and food.”

One reason we’re in difficulties, he seems to be saying, is the sheer range of currencies used for trade. Does that mean we need a new approach? Should we, for example, revisit the proposal made by the economist John Maynard Keynes after the second world war for a special currency for international trade - he called it the bancor - which would not be issued by any single country?

Soros nods. “I would welcome something like the bancor - it could come to that. The existing system is . . . I don’t want to say it’s breaking down, but it’s pretty creaky. Eventually, the system is going to need to be reformed.”

The anomaly, of course, is that the man proposing some new kind of international currency is the same super-speculator who has made billions by betting on national currencies.

...

Bloggar om: George Soros, ekonomi

Reinfeldt knappast någon Lago, och svälten ökar med stigande matpriser

Europaparlamentet uppmanar politker att bojkotta öppningsceremonin vid Olympiska spelen i Peking. Vårat eget taktiska geni till statsminister säger dock blankt nej till en sådan politisk markering redan nu, d v s kastar ett taktiskt påtryckningskort i papperskorgen redan från början. Vad man än tycker om Frankrikes Sarkozy så inser han att påtryckningskortet finns där och har inte spelat ut det ännu utan förhåller sig lite mer svävande. Om det får någon effekt eller inte återstår väl att se, men Reinfeldt väljer alltså att inte behålla sina kort eller ens spela spelet.

Om nu Reinfeldt behagar framföra någon kritik mot Kina under hans pågående resa dit kommer kritiken med största sannolikhet föras fram bakom lykta dörrar, d v s det går inte för medborgarna att kontrollera om han framförde någon kritik eller inte. Någon Anders Lago från Södertälje är knappast Reinfeldt eller Bildt eller någon annan av marknadstalibanerna i regeringen. Det viktiga är att säkra "jobben" och arbetsfördelningen; Kinas låglöneproletariat och svenska investerare.

Angående marknadsfundamentalism, matprisernas ökning har ju senaste tiden lett till upplopp både på Haiti och i Egypten. Västvärldens ökade användning av biobränslen bidrar till matbristen och prisökningarna. Och Europa och USA ger sina egna tillverkare subsidier och bestraffar importörer, inte helt olikt det sätt som jordbrukspolitiken förs på alltså. Som vanligt är alltså spelet redan från början riggat till vår fördel och utvecklingsländernas nackdel.

The IMF has calculated that corn ethanol production in the US accounted for at least half the rise in world corn demand in each of the past three years.
Washington provides a subsidy of 51 cents a gallon to ethanol blenders and slaps a tariff of 54 cents a gallon on imports.
In the European Union, most countries exempt biofuels from some gas taxes and slap an average tariff equal to more than 70 cents per gallon of imported ethanol.
[...]
Most Haitians live on less than $2 a day. Reports suggest the most desperate have turned to eating cookies made of dirt, vegetable oil and salt.
[...]
Most people in the world's wealthiest countries take food for granted. Even the poorest fifth of households in the US spend only 16 per cent of their budget on food.
By contrast, Nigerian families spend 73 per cent of their budgets on eating, Vietnamese 65 per cent, while Indonesians allocate half.

Och inte att förglömma världens alla spekulerare:

World financers have also been adding to the food price problem.
Commodities, as an asset class, have attracted investors looking not only for a safe haven from the carnage in highly leveraged mortgage investments.
[...]
"The lack of confidence in the [US] dollar has led investment funds to look for higher returns in commodities ... first metals and then foods."
Investors have speculated in commodities including wheat, corn and rice because stocks in recent years have been drawn down by rising demand in emerging markets and supply shortages due to adverse climate in key producer nations, Graziano said.

Ett tidigare inlägg angående detta: "västs giriga banker hotar att stanna upp fattigdomsbekämpningen menar Kemal Dervis, chefen för FN:s utvecklingsprogram UNDP (United Nations Development Programme)."

Vi som sitter på kapitalet, har inga problem med lite stigande matpriser (ännu så länge), men man kan undra hur länge vi tycker det är OK att alla utanför de trygga ekonomiska murar vi byggt upp omkring västvärlden, har stora problem med stigande matpriser, och t o m dör till följd av vårat agerande.

Bloggar om: Anders Lago, Reinfeldt, Kina, biobränslen, matpriser, ekonomi, fattigdom

Spekulationens pris

Västs giriga banker hotar att stanna upp fattigdomsbekämpningen menar Kemal Dervis, chefen för FN:s utvecklingsprogram UNDP (United Nations Development Programme). Han menar att de tre senaste ekonomiska storkriserna i världen, den asiatiska 1997, IT-bubblan 2001 och den senaste amerikanska sub-prime lånekrisen har orsakats av en oreglerad finansiell sektor med på tok för mycket makt.

“It is the super-bankers, hedge fund managers and owners of private equity firms that have become the new barons of 21st-century capitalism,” the former Turkish finance minister and vice-president of the World Bank said in India. “It is almost unbelievable: 40 per cent of total corporate profits in the US in recent years went to the financial sector that in itself does not ‘produce' ... but intermediates and organises' the resources that do produce.”

[...]

He added that herd-minded financiers profit hugely from the inflation of asset bubbles, “but pay very little personal penalty when the bubble bursts”. Instead, ordinary people bear the costs through government bailouts and higher inflation stoked by aggressive cuts to interest rates.

Bloggar om: girighet, ekonomi, FN, finansbubblor