Läs Peter Weiss Motståndets estetik

Idag läste jag ut Peter Weiss mäktiga verk Motståndets estetik. Boken har följt mig i några år, jag minns inte om det var 2006 eller 2007 jag började läsa de två första delarna och först i år avslutade den tredje och sista delen. Det här betyder inte på något sätt att boken var dålig, tvärtom är detta den mäktigaste läsupplevelse jag någonsin stött på. Kanske t.o.m. övermäktig och det var därför jag var tvungen att läsa något annat mellan del två och tre.

Jag tänker inte försöka recensera boken utan bara konstatera att jag verkligen rekomenderar den. Det är inte en lätt bok att komma in i, man får till viss del kämpa med den hela tiden. Den kräver en koncentrerad läsinsats. Referenserna till alla möjliga konstverk och platser samt alla dessa namn som flyter förbi kan ibland göra att man känner sig helt vilse. Men jag personligen ser ingen poäng i att först läsa på om det tyska kommunistiska partiet eller det socialdemokratiska, det räcker med att ha en någorlunda koll på det historiska skeendet i Europa under 1900-talets första hälft för att ta del av detta verk. Jag tycker man kan läsa på om boken innan man tar sig an den, men jag överlåter åt andra att beskriva den.

Peter Weiss var onekligen ett geni, författare, filmare och målare av tavlor. Han skrev även en av mina favoritpjäser; Jean Paul Marat förföljd och mördad så som det framställs av patienterna på hospitalet Charenton under ledning av herr de Sade (1964). Jag har tyvärr bara sett den i dess filmversion och inte i en riktig teateruppsättning, men den versionen gjorde mig helt hänförd och det var då jag upptäckte Peter Weiss.

Jag råder alla att upptäcka denna helt igenom unika författare och konstnär och att ta er an Motståndets estetik. Jag vet att det inte är en bok för alla, men ge er i kast med den, inledningsvis kanske ni får kämpa men belöningen kommer vara desto större som de brukar säga.

Läs även andra bloggar om: Peter Weiss, Motståndets estetik, bokrekomendation, böcker, historia, roman. Intressant?

Formulera ett alternativ annars går vi under

Fanns det inte en risk att de som läste Vänsterpartiets EU-tidning blev så pass desillusionerade att de struntade helt i valet? Att de än mer kom att förakta EU och politikerna som sitter där, kanske t.o.m. vänsterns egna. Folk är väl inte dummare än att de tänker -hur ska egentligen det lilla Vänsterpartiet kunna vara annorlunda i denna genomruttna struktur som serveras i Vänsterns valmaterial?

Flera medlemmar inom Vänsterpartiet har ju också visat att det är så här de vill ha det, de vill ju bojkotta valet, precis som det lilla Kommunistpartiet.

Och kanske är det därför partiet inte formulerar några alternativ och talar om vad vi vill göra utan bara harvar på med en skräckbild av EU och dess institutioner. Jag förstår faktiskt inte varför vi i så fall inte ska bojkotta riksdagsvalen också? Som ett sorts antikapitalistiskt motstånd mot den borgerliga genomruttna korrumperade eliten på Helgeansholmen. Det är ju bara revisionister och socialfascister som sitter där!? Varför tror vi oss kunna förändra politiken inom en institution men inte inom en annan?

Om Vänsterpartier i hela Europa hade de mandat som den konservativa gruppen nu har, om vi var tillräckligt stora för att välja den svenske kommissionären, varför skulle man inte kunna använda EU till något bra eller konstruktivt? Varför skulle vi inte kunna förändra institutionerna till det som vi önskar? Är vi så jävla mesiga att vi tror att vi absolut inte kan ta oss in i vissa maktstrukturer och förändra dem över huvud taget?

För vad är egentligen planen? (V)i driver egentligen inte frågan om EU-uträde, vi respekterar ju folkomröstningar, till skillnad från t.ex. major Björklund, utan vi driver någon sorts halvhjärtad motståndskampanj, som kanske egentligen får folk att avstå från att rösta?

Jag instämmer med Jens Holm som bl.a. skriver:

2. För mycket EU-motstånd - för lite politik. EU-valet 2004 genomfördes strax efter folkomröstningen om EMU, som vi på nej-sidan vann med besked. Ett EU-kritiskt parti som vänsterpartiet seglade vidare i det kritiska kölvattnet. Då fick vi 12,7 procent. Den här valrörelsen har handlat mer om vilken politik som ska bedrivas i EU. Även om vi har en himla bra politik i EU-parlamentet har det inte framgått. Folk förknippar vänsterpartiet med EU-motstånd inte med vilken politik vi de facto vill föra på Europanivå. Det straffade sig i det här valet.

En sådan motståndskampanj måste följas upp av något alternativ, något som vi inte kan erbjuda idag. Vi ska ju sammarbeta i Europa. Det är inte realistiskt eller ens önskvärt att Europa inte har ett bra samarbete. Förslaget är därför att Vänsterpartiet tar kontakt med sina syster och broderpartier i Europa och börjar snickra ihop ett verkligt alternativ till EU, ett sorts skugg-EU, helst så tydligt som möjligt. Där vänstern i Europa formulerar gemensamt vad den vill vill göra med EU när den tar makten, när vänstern tagit alla EPP:s mandat! Vad händer då?

Miljörörelsen har formulerat något gemensamt, och det vinner de stort på, och självklart borde vi också kunna göra det.

Rekomenderade bloggar: Jinge, Jonas Sjöstedt, Esbati, Jens Holm, Roya.

Läs även andra bloggar om:Vänsterpartiet, EU-valet, EU,

Gammelmedia:DN,DN 2, DN3, DN 4, DN 5, SvD SvD2.

Skicka Palestinavänner till Bryssel!

Hans Linde från Vänsterpartiet.


Tidigare post: Rösta V om du bryr dig om ockuperade folk, video med Eva-Britt Svensson.

Bloggar: Jinge, Paolo Pissoffi.

Läs även andra bloggar om:Palestina, Israel, Bryssel, EU, EU-valet, EU-parlamentet, Vänsterpartiet.

Vänsterpartiet och CNN inser det uppenbara

Ja det här var ju ironiskt, Vänsterpartiet och CNN delar uppfattning om vad som håller på att hända. Uppenbarligen går det inte att rapportera samma nyhet på samma sätt i Europeiska och svenska medier.



Läs även andra bloggar om: Vänsterpartiet, EU-valet, CNN, USA, EU, superstat, Lissabonfördraget.