Grundläggande sociologi: vi och dom

Lite grundläggande sociologi passar väl bra så här på en lördag i slutet av juli 2007. Följande är ett svar på en tentafråga i en grundkurs i sociologi som jag gav. Texten behandlar några grundläggande sociologiska teorier om konstruerandet av ett "vi" och ett "dom".

Det finns grupper i samhället som vi förstår och som vi anser oss själva tillhöra. Samtidigt konstruerar vi ett ”dom”, d v s grupper som vi står främmande inför och som vi inte kan eller vill tillhöra. De bilder vi har av dessa grupper är ofta vaga och fragmentariska och därav framstår de ofta som skrämmande p g a okunskap. Skillnaden mellan vi och dom betecknas ofta inom sociologin som skillnaden mellan in- och utgrupper. Ingen av grupperna kan existera utan den andre eftersom vi skapar ett ”vi” eller ingrupp genom att negationer utesluts, d v s de egenskaper som kännetecknar ”dom” eller utgruppen. Utgruppen är alltså motsatsen till den tänkta identitet, sammanhållning och solidaritet m.m. som ingruppen besitter. Ingruppen ger en känsla av vänskap och sammanhållning och kan skapa lojalitet mot gruppen och gör oss beredvilliga att försvara den.

Man kan tänka sig konstruktionen av klass, kön, etnicitet och exempelvis nationen som exempel på platser där in- respektive utgrupper opererar. Att framkalla känslan av gemenskap i sådana större ingrupper kan ofta kräva att en hel del personer är villiga att övertyga om den imaginära ingruppens riktighet. Exempelvis politiska partier, föreningar och regeringar föregår uppkomsten av en samlad nationell enhet, eller med andra ord, nationalism kommer före nation. Här skulle man även kunna placera in flera andra kategorier av personer så som konstnärer, nationalskalder. Även våra olika utbildningsinstitutioner o s v förstärker bilden av den egna gruppens förträfflighet.

Skapandet av en fiende eller fientlighet mot någon annan grupp är ett väsentligt inslag för sammanhållningen av en så pass stor grupp som nationen. Verklighetskontakten eller den kontakt människor upplever dagligen i små nätverk blir inom en hel nation svag och därför ägnas stor möda åt nationen som idé. Fienden är hotande mot ingruppen och vaksamhet mot den förordas som även förstärks av fördomar. Fördomar som kan eskalera och leda till katastrofala resultat och komma till uttryck i ren rasism och xenofobi.

Norbert Elias talar om ”etablerade” och ”utomstående” grupper. En tillströmning av utomstående utgör alltid ett visst hot mot den etablerade befolkningen. Exempelvis invandring kan ses som hotande då den redan bosatta gruppen tvingas bereda plats åt de nyanlända. Förändringar och ”nymodigheter” som de inflyttade för med sig kan medföra bitterhet och motstånd och ett behov av att försvara de traditionella sätten. Olika tänkbara reaktioner på detta kan förekomma på olika nivåer i samhället. Man kan tänka sig diskriminering i olika former, en vägran eller motvilja att erkänna de utomstående samma rättigheter som ingruppen har. På en nationell nivå kan det exempelvis förekomma att man försöker få främlingarna att flytta alternativt göra deras tillvaro så miserabel som möjligt. I detta sammanhang blir folkmord det mest extrema uttrycket för att återställa ordningen, men oftast rör det sig om mycket mindre extrema lösningar, exempelvis separation i form av getton eller etniska stadsdelar dit människor flyttas som majoritetsbefolkningen vägrar beblanda sig med. Det kan även röra sig om en mental separation förstärkt av fördomar som gör att människor själva undviker kontakt med de främmande.

I storstaden med så många olika människor samlade på ett ställe är det dock oftast svårt att se vem som tillhör den egna gruppen. Här har tidigare klass spelat en tydlig markör då man oftast på kläderna kunnat se vart en person hört hemma. Även idag fungerar detta till viss del men klädernas betydelse för klassen har minskat i och med billigare massproduktion. Rikare människor utestänger dock mindre bemedlades närvaro genom en rumslig separation i ofta i form av exklusiva bostadsområden. Genom att vägra vissa tillträden säkras en viss homogenitet inom ett visst område och minskar på så vis mångtydigheten.

Bloggar om: Sociologi, Norbert Elias, vi och dom, klass, etnicitet, kön