Hamas företrädare Bassem Naeem fördömer förintelsen och användandet av förintelsen av sionisterna för att ursäkta våld mot palestinierna. Man vill göra gällande att Hamas är förintelseförnekare, vilket bara ytterligare är sionistisk mytbildning.
It is rather surprising to us that so little attention, if any, is given by the western media to what is regularly broadcast or written in the Israeli media by politicians and writers demanding the total uprooting or "transfer" of the Palestinian people from their land.
The Israeli media and pro-Israel western press are full of views that deny or seek to excuse well-established facts of history including the Nakba of 1948 and the massacres perpetrated then by the Haganah, the Irgun and LEHI with the objective of forcing a mass dispossession of the Palestinians.
But it should be made clear that neither Hamas nor the Palestinian government in Gaza denies the Nazi Holocaust. The Holocaust was not only a crime against humanity but one of the most abhorrent crimes in modern history. We condemn it as we condemn every abuse of humanity and all forms of discrimination on the basis of religion, race, gender or nationality.
And at the same time as we unreservedly condemn the crimes perpetrated by the Nazis against the Jews of Europe, we categorically reject the exploitation of the Holocaust by the Zionists to justify their crimes and harness international acceptance of the campaign of ethnic cleansing and subjection they have been waging against us - to the point where in February the Israeli deputy defence minister Matan Vilnai threatened the people of Gaza with a "holocaust".
Se även vad Hamas försöker uppnå i deras partiprogram.
”Vi firar inte Israels 60-årsdag”, 16 svenska judar har idag ett upprop på SvD:s brännpunkt. Och protester vid Israels 60-årsfirande.
Rekomenderar som vanligt även Motbilder.
. Uppdatering: Läs också Pias inlägg: Mustafa Barghouti: Apartheid is to put it mildly.
Bloggar om: Hamas, Gaza, Israel, Palestina,
8 kommentarer:
Bra att du visar att alla israelkritiker i mellanöstern är förintelseförnekare.
Tyvärr är det ingenting som media är intresserade av att visa allmänheten då konflikten är ett säkert sätt att fylla tidningssidor med.
Viktigt också därför att vissa vänsterfalanger börjat kritisera och ifrågasätta förintelsen så som medlemmar i RKU.
Fres, Salem, Shalom!
Sorry
"visar att alla israelkritiker i mellanöstern INTE är förintelseförnekare" skulle det stå!
=)
Tack, Pasey!
Jag länkade din artikel och satte upp den mest viktiga citaten...
Vi ses vidare i bloggvärldens äventyrer! :o)
mvh / Ida
min fina: Tack för kommentaren. Vilka vänsterfallanger menar du? Måste även fråga, vad är RKU? Jag har missat något tror jag.
Tack även ida.d! Ja det gör vi nog!:)
På tal om media och MÖ-konflikten, så stötte jag på en gammal mellanösternkorre som hävdade att båda sidorna visst får utrymme, t.ex. i public service TV i Sverige och Finland. Jag är nästan beredd att hålla med, här i Finland har dokumentärerna som visats varit ganska 50/50 nu inför 60-års "firandet". Tidningarna är en helt annan sak, där är det Israel som gäller för det mesta. Men om vi antar att TV:n och radion ger en ganska bra bild (jag säger inte att man måste hålla med mej om det)så hur kan det komma sig att inte folk REAGERAR? För när man visar båda sidornas argument kan man ju inte undgå att se vem det är som förtrycker vem.
Problemet är väl att 50/50 inte räcker. Alltså, jag vet inte hur det var när "hela västvärlden" bedrev opinion mot apartheid i Sydafrika, men jag misstänker att det var en stor uppslutning i samtlinga medier och att hela den diskursen tog avstånd från den rasistiska sydafrikanska regeringen? Bojkotter genomfördes ju t o m. Detta kan endast ske med brett stöd. Båda sidor i denna konflikt har inte rätt vilket självklart inte båda sidor hade i Sydafrika heller. Därför räcker inte 50/50.
Ja, så verkar det onekligen vara! Men en annan sak kan kanske också spela in, påpekade jag åt korren - det att samhällsklimatet är så mycket vassare mot all slags aktivism nu än då. Eller? Aktivism har blivit mycket mindre rumsrent på något sätt iom terroristflummandet tycker jag.
En kollega och jag presenterade ett projekt på en lärarfortbildning förra veckan. När kollegan nämnde att ett av våra mål i projektet är att eleverna ska ut och demonstrera för någon sak de brinner för vred hela publiken på sig och tittade på varandra. På 80-talet var det ju gulligt att elever gick ut på gatorna och krävde det ena eller det andra, idag är det fult och att uppvigla till terrorism (så antar jag att de ser det) att uppmuntra den sortens verksamhet.
Ja jag vet inte ärligt talat. Är det svårare att demonstrera idag eller är det kanske lättare eftersom det är så svårt att få folk att demonstrera? Så de flesta demonstrationerna med få deltagare upplevs inte som ett hot av makten?
Men visst, det svåra är väl att engagera någon för någonting eftersom de flesta inte tycks tänka längre än näsan räcker. Sen vill ju alla ha snabba resultat också, vilket inte händer i våra genombyråkratiserade samhällen. Därför knyter de hellre näven i fickan så länge de inte svälter själva.
Det är iof sant att terrorlagstiftningarna och diskursen vreds något helt otroligt åt höger efter 911 vilket ledde till snabba repressiva lagförändringar. Makten är ju inte sen att utnyttja sådana tillfällen när den ser dem, kalla det chockdoktrin eller vad du vill.
Skicka en kommentar