Den protestantiska etiken och kapitalismens anda

Recension: Max Weber, Den protestantiska etiken och kapitalismens anda (1904)

Sociologen Max Webers undersökning med det lustiga namnet har blivit över hundra år sedan den först gavs ut men är i mina ögon en skarp och aktuell analys av ursprunget till den västerländska kapitalismen. Undersökningen inleds med en bakgrund till det i många hänseenden unika kapitalistiska system som utvecklats i västerlandet. Det är en speciell särart menade Weber, av rationell kapitalistisk organisation av till synes fritt arbete.

Ett av Webers syften var att förklara uppkomsten av denna borgerliga företagarkapitalism. "Gränslöst förvärvsbegär är inte det minsta identiskt med kapitalism, än mindre med dess ’anda’" noterade Weber. Kapitalism kan snarare ses som en tygling av sådana impulser. Svaret på frågan om den västerländska kapitalismens uppkomst menade Weber måste sökas i den protestantiska reformationen.

Ett något omständligt försök att förklara för läsaren vad kapitalismens anda betyder eller innebär, illustreras ändå i slutändan väldigt talande med några strofer skrivna av Benjamin Franklin. Franklin predikade en särskild etik, där förtjänandet av pengar var en dygd utan att man för den skull skulle leva som en livsnjutare, utan snarare strikt asketiskt och fri från hedonism. Pengainkomst var ett uttryck för duglighet och skötsamhet i sitt yrke. En etik som denna skulle under Antiken och medeltiden förmodligen skulle ha setts som ren girighet, men just en sådan etik är nödvändig för den moderna kapitalismen.

En central dogm i de olika protestantiska riktningarna var att inte leva som en munk, utan istället uppfylla de plikter som individen hade i världen. Klosterlivet var att dra sig undan de världsliga plikterna, och uppfyllandet av dessa världsliga plikter var det enda sättet att behaga Gud menade reformatörerna. Weber ansåg dock att det framför allt i de puritanska sekterna utvecklades speciella samband mellan det praktiska livet och de religiösa utgångspunkterna. Weber går därför igenom kalvinismen, pietismen, metodismen och de baptistiska sekterna som underrubriker i ett kapitel han kallar "Den asketiska protestantismens yrkesetik".

Webers analysmetod är den s k ideal typen och med den renodlade han de olika religiösa idéerna. Idealtypen underströk Weber, var alltså något man sällan påträffade i den historiska verkligheten, men genom att renodla idealtyper kunde man alltså jämföra med verkligheten och på så vis urskilja specifika verkningar. Webers analys av de asketiska protestanternas yrkesetik visar att grunderna till den moderna kapitalismen mycket väl kan finnas i dessa religiösa idéer. Kalvinisterna tänkte sig t ex sig själva som utvalda att efter bästa förmåga öka Guds ära i världen genom att fullgöra hans befallningar. Gud förväntar sig den kristnes sociala prestation och kalvinistens sociala aktivitet var helt enkelt dennes arbete. Intensiv världslig aktivitet sågs även som det enda medlet för att nå visshet om sin egen utvaldhet.

Även de pietistiska tänkarna föreställde sig att Gud välsignade sina utvalda genom framgång i arbetet. Faktum var även att t ex baptisterna vägrade ta anställning i staten, då det ansågs vara en plikt att ta avstånd från allt världsligt. Vilket ledde till att baptisterna arbetade i det opolitiska yrkeslivet. Centralt är dock att det var moraliskt förkastligt att slå sig till ro och njuta av sina pengar och ägodelar. På jorden var de utvaldas uppgift endast hårt arbete för att öka Guds ära. Vilket var en stor skillnad från tidigare, då man exempelvis ansett att den som kan leva utan arbeta inte behövde det. Istället skulle denne ha kunnat behaga Gud minst lika väl genom exempelvis kontemplation som en andlig verksamhet att nå Guds rike. Inte ens den rike skall undgå att arbeta enligt de puritanska tänkarna. Gud hade en uppgift åt alla, ett s k kall, som måste uppfyllas.

Asketismen menade Weber, som först hade flytt från världen och stängt in sig i kloster hade nu stigit ut i världen och började istället genomsyra det världsliga vardagslivet. För kalvinister, pietister, metodister och baptister var asketism och hårt arbete det som fordrades av var och en som ville förvissa sig om sin salighet. Denna puritanska livsinställning gynnade en ekonomisk rationell livsföring. Weber menar att dessa 1600-tals sekter ledde till att synen på förtjänandet av pengar förändrades och ur den uppstod den specifika borgerliga ekonomiska etiken. Weber avslutar med att återkoppla till sin egen (vår?) samtid och skrev att kapitalismen övergett asketismen, eftersom den numera vilar på mekanisk grund. Då kapitalismen inte längre behöver motiveras med en plikt relaterad till det högsta andliga värdena, har således de världsliga passionerna fått en plats som inte sällan liknas vid en sport. Den moderna människan idag kan inte föreställa sig den enorma inverkan de religiösa idéerna haft på samhällsutvecklingen och där är jag helt och hållet beredd att hålla med Weber.

Undersökning är en verklig ögonöppnare och ger oerhört intressanta insikter till kapitalismens ursprung. Webers resonemang övertygar och lämnar nog ingen läsare oberörd. Det är en kort träffsäker och stringent undersökning. Att den skrevs för över 100 år sedan spelar ingen roll, detta arbete håller högsta relevans för att förstå den moderna kapitalismens ursprung även idag.

Andra bloggar om Max Weber, sociologi, kapitalism, religion, protestantism, kristendom