Det heliga hushållet och den antifeministiska reformationen

Recension: Lyndal Roper, The Holy Household. Women and Morals in Reformation Augsburg, Oxford 1989, 289 sid.

Lyndal Roper menar inledningsvis att tidigare forskning ansett den protestantiska reformationen som grunden för den progressiva feminismen. Man har tolkat reformationen som genealogiskt sammankopplad med andra "positiva" samhälleliga företeelser så som individualitet och modernitet. Roper hävdar att den bilden är en felläsning av reformationen och argumenterar istället för att reformationen var ett sätt att totalt inkorporera kvinnan inom ett hushåll med en man som överhuvud. Reformationen var en oerhörd konservativ kraft med en tydligt definierad syn på giftermålet, sexualiteten och även prostitutionen.

Roper undersöker staden Augsburg med sina 30 000 invånare vid tiden för reformationen på 1520-talet och fram tills man faktiskt åter började tillåta delar av det katolska samhället att återvända till staden slutet av 1540-talet. Motiveringen av Augsburg är tydligt formulerad då det där fanns tidiga inslag av Lutherdom som följdes av en mer moraliskt centrerad evangelisk lära. Augsburg skall även ha ett väldokumenterat straffregister vilket lämpar sig för att studera just den evangeliska moralismen.

Roper förklarar övertygande hur reformationen drog till sig de mäktiga och styrande männen i hantverksskråna. Reformationens värderingar var de samma som skråmästarna brann för, disciplin, heder, och respekt för hushållets överhuvud d v s mästarnas auktoritet. 1537 var reformationen genomdriven och man stängde katolska kyrkor och kloster. Men mest betydelsefullt var de nya giftermålsrätterna och disciplin-förordningarna som tillät det styrande rådet att utöva mer auktoritet över giftermålet och sexualiteten. I centrum för hur man tänkte sig samhället stod en man med fru och barn hierarkiskt under sig och längst ner i kedjan fanns deras tjänare, d v s detta var bilden av idealhushållet.

Augsburg dominerades av små hushållsdrivna affärer styrda av skråmästare. I denna hushållsidé ingick en tydlig arbetsfördelning mellan mannen och kvinnan. Det var bara män som kunde bli mästare och som fick någon yrkesutbildning. Kvinnorna kunde i bästa fall hjälpa sina män i deras yrkesliv men skulle hellre sköta om barnauppfostran och andra hushållssysslor. I ett relativt långt kapitel beskriver även Roper hur prostitutionen såg ut och fungerade i staden. Det är intressant att notera hur Luther tänkte sig de prostituerade som några som var värre än giftmördare. Luther menade att de med sin syfilis kunde smitta upp till 20, 30 goda män, och hade han (Luther), fått bestämma, hade han steglat och flått dem. Roper konstaterar med andra ord Luthers ickesympati för de prostituerade. Det var den prostituerade kvinnans fel inte hennes kund och hon var källan till synd. Samtidigt förklarar Roper att när Augsburg stängde sin bordell så var det inte p g a hälsoskäl utan man definierade istället verksamheten som sexuell synd. I och med ovan nämnda disciplin-förordning blev alla sexuella kontakter utanför äktenskapet en sexuell synd och med stängningen av bordellen sågs alla prostituerade som äktenskapsförbryterskor.

En viktig poäng är att när en kvinna mist sin oskuld ansågs hon vara en fallen kvinna och ett promiskuöst liv var efter det oundvikligt. Man såg vägen till den prostituerades syndiga liv genom dennes moder och en misstänksamhet mot alla kvinnor infann sig. När man stängt bordellen, menar Roper, kunde man inte längre se om en kvinna var prostituerad, förut hade klädedräkten visat det. Kunde nu då vem som helst vara en äktenskapsförbryterska och prostituerad? Reformationen som först tycktes erbjuda alla män och kvinnor likvärdiga sexuella förhållanden inom äktenskapet, misstänkte nu istället alla kvinnor, gifta som ogifta för att när som helst ge sig hän åt sina lustar.

Rådet avsåg att kontrollera äktenskapet och man tänkte sig att mannen hade rätt att med visst fysiskt våld bestraffa sin fru vid äktenskapsbrott. I annat fall kunde mannen anses vara medbrottsling till frun och ha fått pengar av henne för att tolerera det. I ytterliggare ett kapitel beskriver Roper situationen för nunnorna i de kloster som fanns i staden då man försökte stänga dem och få nunnorna att återgå till det normala livet i staden och gifta sig. Nunnornas sexualitet ansågs även den hotande och man försåg klostren med speciella vakter som framför allt skulle hålla munkar utestängda. Styrande rådet utgav sig för att vara nunnornas väktare av deras oskuld och nunnorna förbjöds även lämna klostret.

Sammanfattningsvis kan man säga att i det lilla hushållet fanns den ekonomiska grunden så väl som ett moraliskt disciplinerat och rättfärdigt leverne. Överst i hushållsmodellen fanns mannen som envåldshärskare. Disciplinen och ordningen upphöjdes i och med reformationen till moraliska och religiösa värden. Den religiösa auktoriteten sätts i viss mån åt sidan för världsliga institutioner med det styrande rådet och dess disciplinförordningar. Kontrollen över de sexuella relationerna får en oerhört framskjuten plats i det reformerade samhället.

Ropers undersökning av Augsburg ger en god insikt i reformationens idévärld och de påtagliga förändringar som den förde med sig. Man kan dock fundera över varför katolicismen tilläts återvända till staden och något riktigt svar ger aldrig Roper. Hade befolkningen kanske tröttnat på den hårda disciplinen och kontrollen? Intressant att notera är att Roper nämner att giftermålsrätten avskaffades 1546, men återinfördes då Sverige ockuperade staden 1632. Vilket får en att fundera på hur hårt kontrollerande och disciplinerande den svenska reformationen var. Män och kvinnor var religiöst lika enligt protestanterna men på jorden hade de helt olika uppgifter och plikter. Detta visar Roper oerhört tydligt och på ett övertygande sätt vilket ger läsaren insikter i varför den protestantiska reformationen kunde vinna sådant genomslag hos de styrande grupperna av män.


Hyllningsgravyr med anledning av Gustaf II Adolfs "befriarens" intåg i Augsburg 1632, Nordisk familjebok. (mina citationstecken).

Läs även andra bloggares åsikter om historia, genus, sexualitet, protestantism, reformationen, Lyndal Roper, Augsburg